FRANSK CITRONKAKA

NÖDVÄNDIGHETER
Pajdeg:
3 dl vetemjöl

2 msk socker
150 g smör
2 msk iskallt vatten

Fyllning:
3 ägg
3 dl siktat florsocker
Saften av 1 och 1/2 citron
112g smör

GÖR SÅ HÄR
Blanda vetemjöl, socker, smör och iskallt vatten. Tryck ut degen i en pajform. Nagga och förgrädda i mitten av ugnen i 10 min, 200°.
Vispa sönder äggen. Blanda äggen med det siktade florsockret, citronsaften och det smälta smöret. Häll blandningen i pajskalet. Grädda mitt i ugnen i 15-20 min i 225°.
Servera med varma hallon och/eller vispad grädde.

LINSSOPPA

Man kan lära sig att äta det mesta, det är jag (och syster) levande bevis på. Jag har lärt mig en hel del i mina dar. För att nämna några saker i kronologisk ordning; Brödkanter (man undrar ju såhär i efterhand hur jag kunde avstå från det allra godaste på mammas hembakta bröd!), ananas (Jag vet, jag vet! Det är ju hur gott som helst. Men jag kräktes när jag åt det! Det är sant!), linser (eller det var väl snarare så att jag upptäckte att det fanns något som hette linser som man kunde äta, jag var skeptisk, provade och upptäckte att det ju var gott!) paprika (lärde jag mig äta för ca ett år sedan... mina ostsmörgåsar måste ha gråtit floder över sin egen torftighet innan detta under inträffade).
Just paprika och linser samsas om att trängas i denna soppa som är väldigt god och enormt mättande. Det är helt fantastiskt hur länge man står sig på linser! Mycket bra när man jobbar på ett jobb där lunchrasten infaller ca 11:00 (!) och man inte slutar förens 16:oo, då behöver man stå sig ett tag...

NÖDVÄNDIGHETER
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 msk olja
3 dl röda linser
4 st röda paprikor
2 grönsaksbuljongtärningar
1,3 liter vatten
370 g krossade tomater
10 msk tomatpuré
2 tsk sambaloelek

3 tsk spiskummin
1-2 msk pressad färsk citron
salt

GÖR SÅ HÄR
Dela paprikorna i halvor och rosta i ugnen i 225° tills skinnet får färg och börjar lossna. Dra av skinnet och hacka paprikorna. Hacka löken och pressa vitlöken, fräs i olja. Tillsätt linserna och den hackade paprikan och låt fräsa med i några minuter. Häll på vatten och krossade tomater. Tillsätt buljongtärningarna, tomatpuré, sambaloelek och spiskummin. Koka under lock i ca 20 min. Smaka av med salt och citronsaft.

Servera gärna med en klick creme fraiche och ett gott rostat bröd.

SARAS KASSLERLÅDA

Det här receptet har hängt med i hundra år ungefär, (för det var väl 134 år jag fyllde i våras?!) men det är fortfarande en pålitlig vän att ta till en tisdagseftermiddag när man ganska snabbt vill ha maten på bordet.

Barnen gillar det och det är ju alltid bra, även om mellansonen idag petade ut svampbitarna, vilka han för övrigt en halvtimma tidigare glatt stod och smaskade i sig när de kom rakt ur stekpannan in i hans lilla mun. (Inte exakt DE svampbitarna förstås, men deras svampkompisar.) Kan någon förklara för mig logiken i det? Nej... ni behöver inte. Svampbitar är kanske helt enkelt godare utan chilisås-sås på sig än med chilisås-sås på sig. ;-)

Detta är ett grundrecept som naturligtvis går utmärkt att modifiera efter eget tycke och smak, vilket jag nästan alltid gör med mina recept för övrigt. Idag bytte jag till exempel champinjoner mot kantareller och trattisar och någon annan dag kanske man stoppar i några andra godsaker i såsen. Tjolahopp, tjolahej, det går hur bra som helst det. Känn er fria att experimentera! Det är ju lite av glädjen i köket.

Oj, glömde ju nästan att ära den som äras bör. Receptet kommer ursprugligen från Sara, Denise´s farmor. Ja, nästan min farmor också måste jag nog få tycka. Hon är en riktig matmamma och hos henne har jag genom åren ätit så otroligt mycket gott att hälften säkert hade varit nog för magens rondör ;-) Jag längtar ständigt efter nästa besök och vad som månde serveras till middag då...

PORTIONER
4

UGN
220° ca. 20 minuter

NÖDVÄNDIGHETER
400-500 g kassler
1 1/2 dl riven ost
ca 200 g champinjoner
2 1/2 dl mellangrädde
1 rågad dl chilisås
salt, peppar
lite smör eller olja att steka i

GÖR SÅ HÄR
Strimla kasslern och lägg den i en smord ugnsform.
Bryn champinjonerna i fettet och lägg dem ovanpå kasslern.
Strö över osten.
Vispa grädden lätt och smaksätt den med chilisås, lite salt och peppar.
Bred chiligrädden över godsakerna i formen.
In i mitten av ugnen tills täcket är gyllene. Ca. 20 minuter.

Servera gärna med ris eller pressad potatis.

BÖNSALLAD

Oh, have mercy with us tänker ni säkert nu. Vilket recept att börja en receptblogg med.
Bönor, urk! De vill skrämma bort oss direkt.
Eller så tänker kanske någon (förhoppningsvis någon endaste en iallafall)... bönor, HURRA!

Förhållandet till bönor är väldigt olika, olika människor emellan. Det är svårt att halvgilla bönor. Nej antingen gillar man det eller så gillar man det inte.
Fast, man kan ju ogilla dem våldsamt och sedan börja gilla dem våldsamt. Men inte samtidigt. Aldrig samtidigt.

När jag var liten AVSKYDDE jag bönor av hela mitt hjärta, av hela min själ och av hela min kropp. Särskilt vita bönor. Fruktansvärda, barnplågande vita bönor. Och jag kan också berätta vad det var med bönorna som jag så hjärtinnerligt ogillade. Det var egentligen inte smaken så mycket. Det var konsistensen. Den mjöliga. Urrr... jag rös bara jag behövde tänka på vita bönor i tex. Chili con carne. Synd på annars god Chili con carne tyckte jag.

Men någonstans på vägen från liten till stor ändrade sig det där. Helt plötsligt fann jag att bönor inte alls var så dumt. Och den där mjöligt, mjuka, mjälla konsistensen, den var ju riktigt god! Hur det hände har jag inte den blekaste aning om. Kanske en liten god fe strödde lite bönstoff över mig (fast då borde jag kanske BLIVIT en böna?!) eller så övade jag helt enkelt upp mig?!

Idag tycker jag iallafall väldigt mycket om bönor. Stora, små, vita, röda, svarta... Utbudet är ju mycket mer varierat idag än i början på åttiotalet. Då var de enda bönor jag kände till vita, eller bruna. Idag finns de att köpa i alla möjliga färger och storlekar. Särskilt goda tycker jag bönor är kalla, med vinaigrett och kryddor. Det ska ni få smakprov på här. Bönsallad rätt och slätt.

Ps: Och var nu inte rädda att ni ska bli alldeles uppblåsta och pruttiga och rapa bönor i fem dagar. Kanske det kan bli liiite så. För vissa. Om man äter en hel skål själv. (KAN hända, för det är svårt att sluta för det är så gott.) Men mest beror det då på att ni är bön-ovana. Käka lite bönor nån gång varje vecka så har magen snart vant sig och blir jätteglad när ni föder den med alla goda fibrer och proteiner som bönorna innehåller. Nä, jag ljuger inte. Den blir glad. Tro mig! Den blir glad. Det är därför den kurrar och har sig. Om ni lyssnar noga så hör ni att den bara säger tack. Med sin snällaste röst.

PORTIONER
4

NÖDVÄNDIGHETER:
2 burkar konserverade bönor av valfri sort
1 stor rödlök
1 knippe persilja
1 1/2 - 2 msk balsamvinäger
5 msk olja, olivolja eller en neutral matolja
1 klyfta vitlök
salt, peppar, lite italiensk salladskrydda

GÖR SÅ HÄR:
Skölj bönorna i kallt vatten och låt dem rinna av i ett durkslag.
Finhacka eller skiva rödlöken tunt.
Hacka persiljan.
Blanda vinäger med pressad vitlök, vispa i oljan och krydda sedan efter behag.
Blanda bönor, lök och persilja i en skål.
Häll vinaigretten över och rör om.
Smaka av och krydda eventuellt mer.
Låt gärna stå och dra ett tag innan servering.

Serveras med fördel till stekt eller grillat kött av alla slag, eller som del av en buffé.

Alla äro vi...

... barn i början.
Och såhär i början finns det ju inte så jättemycket att hämta här hos Syster och Yster. Men vänta ni bara... Vi planerar att fullkomligt dränka er i läckerheter och oumbärliga recepttips såpass att ni snart inte ska kunna leva utan denna fullkomliga matblogg ;-)

Mja, vi vill ju inte förhäva oss själva. Men nog sitter vi på en och annan godbit som vi gärna delar med oss av. Delad glädje är ju som känt är dubbel glädje. Och ett delat recept kan ju betyda att vi inte ensamma behöver känna oss skyldiga för de (onödigt?!) goda kalorier vi just stoppat i oss. Delar vi dem så måste de ju bli färre per person räknat. Enkel matematik säger oss då att ju fler som tar del av receptet, desto smalare måste vi bli. Eller har vi helt förirrat oss i matematikens lagar nu? ;-)

Hur som helst. Vilken än sanningen är så är vår intention att man ska kunna hitta goda saker här. Våra personliga favoriter som är nogrannt utprovade, avsmakade och funna mycket väl godkända. Nyttiga eller lite mindre nyttiga. För vardag eller för fest. När sötsuget sätter in eller när rejälare doningar krävs. Så småningom ska ni kunna hitta både det ena och det andra. Hav bara tålamod och känn er välkomna in att häsa på oss då och då så hoppas vi kunna bjuda er på nya njutbara äventyr i köket.